Jag har alltid sagt att jag samlar på möten med människor. Att sitta ned i ett samtal och känna att här kan jag bara vara mig själv, samtidigt som jag får gå på upptäcksfärd i en annan människas liv, finns det något mer spännande? Nu sitter jag i mitt lilla krypin på Sigtuna folkhögskola och tittar ut genom fönstret. Utanför tronar en mäktig ek. Den står lika stadigt som min känsla över det liv jag lever idag. Fast rotad i tanken att vara på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Regnbågen reser sig ur Mälarens vatten som en symbol för alla mina nyfunna vänner här. Alla har gjort en tuff resa som inte hade ett givet slut, men rest sig ur mörkret och bestämt att omvandla erfarenheterna till något gott. Alla våra livsberättelser ska komma andra till hjälp och kraft- och hjälpa till att förändra attityderna till psykisk ohälsa. Jag är så stolt över att få vara en i gänget av blivande attitydambassadörer- och jag samlar mina möten med dessa människor som ett pärlband om halsen.

Dagen har varit sådär. Alla dagar kan
inte vara toppen. Kände det redan imorse. Grundtonen i kroppen gick i moll. Då brukar det ofta hålla i sig. Den kloka dottern tyckte också att dagen varit sådär.
- Men jag försöker varje dag! som hon sa.
Vi tog en promenad på kvällskvisten.
Luften var syrerik och frisk. En doft av vedeldning förde mig tillbaka till min barndoms öppna spis. Tillbaka till min ursprungsfamilj. Tillbaka till mamma och pappa. Kunde inte hålla tårarna borta. Doften överföll mig och nådde rakt in i molltonen. Efter regn kommer sol. Efter tårar kan glädje komma. Tårar rensar luften som ett vårregn.

Länge leve långhelgen! Fyradagarsbreaket. Så hälsosam och efterlängtad! Med plats och tid för både det ena och det fjärde. Sitter på altanen och hör regndropparna drippla. Men vad gör det? Idag är det grejardag hemma. Har rensat lite, planterat några blommor från mamma, spelat fotboll och sprungit med dottern. Igår röjde vi loss i Svennevad. Syskonattacken mot damm och smuts blev för stark för motståndaren. Resultatet- ett blänkande vardagsrum och rena fönster, lite gräv i landet och jord till vinbärsbuskarna. Sen smakade det gott med kycklinggryta och Ernst paj. I fredags blev det en lång och skön tur till vitsippsskogen innan kvällen blev trevlig hos goda vännerna. Långhelger- ett sånt trevligt påfund!

Tänk vad konstigt det är att Valborg oftast bjuder på kyla. Igår var vi och värmde upp med god mat hos svågern och svägerskan. Väldigt trevligt som en nära vän skulle ha sagt. Sen cyklade vi in till slottet. Alltid lika mäktigt att höra vårens sånger ljuda över stan. Lite irriterande att ha strilregnet i nacken. Men vi sveptes med av sången och ett pampigt fyrverkeri till klassisk musik. Tidigare på dagen var det uppehåll när mamma och jag lunchade i vitsippornas Sommarro. Det är ju bara Valborgsmässoafton en gång om året och då vill jag vara ett med våren.

God mat. Gott sällskap. Inspirerande föredrag. Mysigt hotell. Strosa på stan. Många skratt. Några fynd. Dans på Nalen. Tre underbara dagar i ett vårsprillande Stockholm i rosa körsbärsskrud!

Hur påverkar klimatförändringar folkhälsan? Vad menas med arbetslivskriminalitet? Är den perfekta chefen lösningen på allt? Det är sådana frågor på agendan när Arbets- och miljömedicin har vårmöte i huvudstaden. Tursamt nog har våren hittat hit. Kungsträdgårdens körsbärsträd har exploderat i rosa. Luften är ljum. Stockholm är vackert!

På Annikadagen sken solen från en sprillande blå himmel. Min morfar skulle ha fyllt 110 idag om han levt, men han nådde ju ändå 100.
Feberfri och piggare idag, och det var tur. Två viktiga Fridamöten och däremellan ett besök på skolan stod på schemat. Men vitsipporna ropade på mig, kom och drick eftermiddagsfikat här! Så blev det! Fantastiskt fika!

Nu. Vår bästa tid är nu! Vitsipporna har slagit ut och nu är den bästa tiden på året. Jag skulle helst vilja parkera mig i en skogsbacke och bara andas. Så rädd för att missa vårens ljuva tid!
Ett virus dök upp från ingenstans. Ja, på jobbet har flera varit sjuka så kanske är det inte så konstigt. Men nu får jag nog tänka om. Ställa in mig på att vila några dagar om jag inte mår bättre imorgon. En dag i taget, med alla sinnen öppna mot våren. Vidöppna. Är så rädd att missa färgerna, formen och dofterna av våren.