Jag har alltid sagt att jag samlar på möten med människor. Att sitta ned i ett samtal och känna att här kan jag bara vara mig själv, samtidigt som jag får gå på upptäcksfärd i en annan människas liv, finns det något mer spännande? Nu sitter jag i mitt lilla krypin på Sigtuna folkhögskola och tittar ut genom fönstret. Utanför tronar en mäktig ek. Den står lika stadigt som min känsla över det liv jag lever idag. Fast rotad i tanken att vara på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Regnbågen reser sig ur Mälarens vatten som en symbol för alla mina nyfunna vänner här. Alla har gjort en tuff resa som inte hade ett givet slut, men rest sig ur mörkret och bestämt att omvandla erfarenheterna till något gott. Alla våra livsberättelser ska komma andra till hjälp och kraft- och hjälpa till att förändra attityderna till psykisk ohälsa. Jag är så stolt över att få vara en i gänget av blivande attitydambassadörer- och jag samlar mina möten med dessa människor som ett pärlband om halsen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så efterlängtad! Den väcker oss till liv igen! Våren är här! ...

Underbart! Så kul att fota show! I'm Every woman. Så roligt det ska bli! Scenen väntar! ...

Så går vi in i det nya året. Så nytt, så fräscht och oskrivet! Så många möjligheter och spår! Jag njuter. Så väldigt skönt att ha en vår i sikte och en sommar sen som kommer. Det här senaste halvåret har jag lärt mig massor om hur det kan vara i live...

Så kom julen. Efter en lång, mörk och snålblåsig motvindshöst. Hela december är som en utsökt förrätt. Förväntan byggs upp. Tyvärr för lite musik i år, för tomt och tyst. Men i saknaden växer längtan och drivkraften att förändra. Till nästa jul blir ...

Den här hösten går mot sitt slut. December är vanligtvis en tid jag älskar. Efter några mörka månader går vi in i ljuset, sången och den inre värmen. Den här hösten liknar ingen annan. Minsta möjliga musik betyder minus i tillvaron. Utmaningarna har ...