Har du läst en text som förändrat din syn på något? Jag minns det som igår. Ana Martinez beskrev hur hon kom till Sverige och blev kär i landet med det stora mörkret. Vinterhimlen, den oändliga stjärnbeströdda så makalöst magisk. Förtrollande oändlig. Ordlös gick hon där inunder den svenska himlen och kände sig omfamnad. Trygg. Jag läste och log. Minns såväl hur hennes fantastiska, kärleksfulla beskrivning av vintermörkret flyttade in i mig. Sedan dess är jag inte längre rädd för att mörkret ska komma. Hennes ord öppnade min blick för poesin i vintermörkret som bjuder oss att vila. Vi stillar oss och tänder stearinljusen, vi blickar upp mot stjärnorna och ler. När vi minst anar det vänder det och går mot ljuset och våren igen.