Dagar när man ska prestera är det extra viktigt med en bra start. Därför var det helt underbart att få börja med en lätt jogging. En varm dusch, gröt och sen var jag redo för telefonintervjun med arbetslivsforskaren Christin Mellner. Superviktig forskning om det gränslösa arbetslivet och hur vi ska hantera det. Återkommer till det, men vi pratade i minst en timme- och engagemanget sprutade ur luren.

Vilka två första veckor efter semestern! Kan säga att min hjärna prövas- och kommunikationsförmågan i synnerhet. Nu är det av största vikt att balansera upp. Sova, söka upp skogen i joggingskor och fylla på. Var på massage igår, det var alldeles, alldeles underbart! Och som en bonus den spännande brittiska deckarserien "Broadchurch" på kvällarna. Längtar tills ikväll!

Det är intressant det där med våra mönster. Nu menar jag inte stickning eller virkning utan de mönster vi har med oss sen barndomen och som påverkar oss hela livet att handla på ett visst sätt. Läste att någon sa "sörj inte att du har mönster, fira att du upptäckt dem!" Så otroligt klokt, för det går ju inte att förändra sina mönstet och bryta ett destruktivt beteende förrän man ser dem. Jag kan ju aldrig förändra en annan människa eller ansvara för en annans liv, men om jag skärskådar mina mönster och förändrar mig själv, så kan andra förändras som ringarna på vattnet!

Funderar mycket på hur vi människor beter oss mot varann i dessa dagar.
Hur lätt det är att ta varandra för givet, både i den biologiska och den självvalda familj som består av vänner. Hur viktigt det är att vårda de relationer som betyder något för en- och hur äkta vänskap inte bygger på tomma ord utan på handling. Hur det känns att mötas på riktigt, över en kopp kaffe eller bit mat- och hur futtigt och fattigt det blir på sociala medier i jämförelse. Att få sitta ned tillsammans, se varann i ögonen och lyssna på livet, det längtar jag efter. Men att gilla någon på facebook ger ingen djupare gemenskap.

Det var en sån där ljummen augustikväll igår när sommaren som var på väg ändrar sig och kommer tillbaka. En varm vind smekte oss över kinden när vi stod där i trädgården bland blommor och äppleträd. Sensommarkubb med hela familjen. Stora och små, tjejer och killar. Vinnarskallar och de som bara var med. Men roligt hade vi och kämpa väl, det gjorde vi alla. Och syrsorna sjöng för Lena och Anders som fyllde år. Och sen fyllde de oss med pizza och goda drycker. Gött, så gött! En kväll när månen hängde som en mogen frukt på en sammetshimmel.

Livet skulle vara enklare om man var en egoist. Om man inte älskade så mycket utan lade fokus endast på egna lador.
Men fan vad fattigt det skulle kännas!

Det slog mig idag att så lite vi vet om varandra. Alla har sitt där under ytan. Sina bekymmer, sorger och utmaningar. Läste om Sanna Ehdin, hälsoprofeten som åker land och rike runt och föreläser om naturlig hälsa. Vad vi inte visste var att Sanna levde med en sexmissbrukare. Livet är alltid dubbelt. Du kanske bara ser solen lysa hos en del. Men tänk då på att det regnar även där emellanåt. Det är så livet är, en växling mellan gråt och skratt, mellan hopp och förtvivlan. Och vi människor får balansera bäst vi kan på vägen framåt.

Har varit på skogsspa ikväll. Tystnad, doften från våta löv, ett fågelsträck över himlen. En plötslig peeling fick vi av regndropparna. Men vad gjorde det, vi var djupt koncentrerade på blå bär. Meditation där i riset. Sen sprack himlen upp i ett saligt leende och sjön låg glittrande och lockande. Vad vore väl ett spa utan ett bad? Varmt och mjukt vatten mot huden, det gjorde oss fem år yngre. Sen drack vi kaffe min far och jag.