Under åren har jag sjungit i många kyrkor, delat stunder i glädje och sorg med släkt, vänner och bekanta. I nästa vecka är det dags igen. Då ska jag sjunga på en begravning. Det är en kompis mamma som gått bort. Det känns väldigt bra att kunna hjälpa till på det sättet som ligger mig närmast hjärtat, dvs musiken.

Jag känner mig trygg, jag kommer att ha en medmusikant med mig som jag spelat med många gånger. Med honom vid min sida kommer det att bli bra - och låtarna är de vackraste jag hört i detta sammanhang. Svårt  - ja. Men det finns inget som säger att det ska vara lätt. Målet är att beröra. Låta musiken och sången få bära känslorna. Efteråt känns det lättare. Inuti känns det meningsfullt. Ända sedan jag upptäckte att vi är dödliga när jag som 18-åring begravde min första kille som körde ihjäl sig tre dagar före jul i blixthalka har jag gett mig själv ett löfte. Så länge jag lever vill jag och ska jag använda min röst när det behövs. Nu är ett sånt tillfälle.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så efterlängtad! Den väcker oss till liv igen! Våren är här! ...

Underbart! Så kul att fota show! I'm Every woman. Så roligt det ska bli! Scenen väntar! ...

Så går vi in i det nya året. Så nytt, så fräscht och oskrivet! Så många möjligheter och spår! Jag njuter. Så väldigt skönt att ha en vår i sikte och en sommar sen som kommer. Det här senaste halvåret har jag lärt mig massor om hur det kan vara i live...

Så kom julen. Efter en lång, mörk och snålblåsig motvindshöst. Hela december är som en utsökt förrätt. Förväntan byggs upp. Tyvärr för lite musik i år, för tomt och tyst. Men i saknaden växer längtan och drivkraften att förändra. Till nästa jul blir ...

Den här hösten går mot sitt slut. December är vanligtvis en tid jag älskar. Efter några mörka månader går vi in i ljuset, sången och den inre värmen. Den här hösten liknar ingen annan. Minsta möjliga musik betyder minus i tillvaron. Utmaningarna har ...