Så var det dags igen. Måndag morgon, snöblandat regn och jobb. Ljuset som nådde oss så generöst på nyårsaftonen var puts väck. Mörkt som en svart sammetsfilt. Antingen kan man välja att pusta och spotta över eländet. Eller så väljer man att se det som är positivt just i stunden. Chansen till en morgonjogging eftersom barnen är "utarrenderade". En varm dusch efteråt. En stor tallrik havregrynsgröt med russin - eller nåt annat gott. Vardagarna är ju livet - eller hur? Det finns så gott om dem att de blir vad vi gör de till! Kul var det att träffa arbetskamraterna igen, de finns ju där de flesta av mina vardagar och jag trivs med dem. Att ha ett sånt jobb är en förmån och inte att ta för givet. På kvällen drog Glödsäsongen igång igen - och det var dags att släppa loss i dansens virvlar igen.

Kände när jag började röra den av knäck och choklad fyllda kroppen att den hade längtat. När vi använder huvudet hela dagen, är det som om kroppen slipper ut ur sitt stillasittande "fängelse" i dansen. Klart att jag är trött ikväll. Men skönt trött som man blir efter både ett fysiskt och mentalt pass. Helt ok en måndag den 2 januari när det är som mörkast i Norden.