Av naturen är jag mentalt inställd på en högre växel än vad min kropp gillar. Det får konsekvensen att jag blir stressad av för långa tidsjok där jag inte presterar. Pauser i arbetet var länge tabu. Men efter att jag var nära att krocka med den berömda "väggen" för ett antal år sedan har jag tänkt om. Jag försöker tänka och göra saker saktare än jag gjorde förr. Lägger in fler pauser - ja, mer luft i systemet. Visst känns det fortfarande lite förbjudet - men jag har upptäckt att resultatet oftast blir bättre. Kreativiteten frodas när jag INTE stressar och pressar. Hjärnan tröttas av en överbokad almanacka men trivs i en luftig.

Det finns faktiskt fler sätt än ett att ta sig framåt i tillvaron. Om man minskar farten skärps sinnet och man får ofta som bonus uppleva mer längs vägen.