Det är så vackert ute nu, så att man blir andlös. Vill liksom aldrig gå in. Sitta kvar på balkongen, altanen och i trädgårdsmöblerna. Glida runt på cykeln eller strosa runt och bara lukta på blommorna. Men det känns annorlunda i år. Nånting är inte som det har varit. Det är som en skugga över försommarsolen, ett stråk av svärta i allt det blommiga rosavita, ett
moln på majhimlen. Pappa, nånting hände med min livsglädje när du försvann från jorden. Skrattet kommer för alltid att hålla gråten i hand.

Är extra stolt över mina systrar idag. Den ena bor i ett stort och fint hus som skildras i ett reportage i Expressen idag- och den andra har skrivit texten. Heja! Heja!

Jag älskar att sitta där. Höra klucket av vattnet mot brädorna. Känna solens varma strålar mot bar hud. Dricka en kopp hett kaffe. Känslan på min brygga är så skön. Tanken så fri! Göken gol i öster. Tröstergök. Jag kommer snart tillbaka. Nästa gång tae jag med bikinin. Det är dags för årets första dopp!