Det finns en liten restaurang i Kumla som heter New Tokyo. Den ligger vid torget och serverar ovanligt god Kinamat. I lördags kväll var vi där några Glödbrudar för att eftersnacka och smälta konserten tillsammans. Men det finns en del konstiga rätter på menyn som Åsa hittade...

Åh, vilken morgon! En av de snöigaste, vackraste, mest juliga jag upplevt. Vi pratade om det Therese och jag hur speciellt detta är för oss att kliva upp ur sängvärmen och lämna alla sjusovare för att åka till julottan. Men är man beroende av att få sjunga O helga natt ännu en gång för yrvakna Svennevadsbor så är man! Den där skinkmackan och pratstunden med mor och far efteråt vill man heller inte vara utan. Och bilfärden med någon klassisk skön musik att sila öronen med efteråt är vilsam! En helig morgon helt utan dess like!

Är på väg till julottan. Snön faller ymnigt utanför bilrutan. Vägen är spårig och snöfallet tar i. Men jag kör sakta, lyssnar på Dollys och Kennys julskiva. Njuter.

-Det enda jag önskar mig, sa dottern, är en riktig jul. I och för sig är det en sanning med modifikation för hon har spanat in julklapparna sedan en månad tillbaka. Men en riktig jul, det fick vi. Med mängder av snö, med julskinka, sill, vörtbröd, pepparkakor, Jansson och julmust. Med klappar och knäck, sång och musik. Med en tomte som bröt på finlandssvenska. Vuxna och barn och en hund som ville vara med i gemenskapen. Den bästa julgåvan är att få vara tillsammans. En riktig önskejul, det fick vi! Jag är så tacksam!