Har hamnat i vinterkoma. Den stora tröttheten svepte in över mig igår och stannade kvar. Gäspade mig igenom både gårdagen och dagen - och undrade när jag skulle bli pigg igen. När jag skulle få lust med något igen.

Tror att det hänger ihop med bristen på ljus, på färglösheten i landskapet och på kroppens längtan efter vila.

När man känner så är det egentligen bara en sak som kan muntra upp en. Mänsklig kontakt. Att få sitta i lugn och ro med människor man gillar och prata. Tända några ljus, dricka några koppar varmt kaffe och prata. Blev uppvaktad med semlor idag. Goda vännen kom över med hembakta, läckra bakverk och en mysig bok. Så min vinterkoma mildrades rejält. Kunde nästan höra vårfåglarna igen. Jag är absolut en sällskapsmänniska. Glad blev jag - och inte lika frusen längre. Tack Marie före att du gjorde min dag!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så efterlängtad! Den väcker oss till liv igen! Våren är här! ...

Underbart! Så kul att fota show! I'm Every woman. Så roligt det ska bli! Scenen väntar! ...

Så går vi in i det nya året. Så nytt, så fräscht och oskrivet! Så många möjligheter och spår! Jag njuter. Så väldigt skönt att ha en vår i sikte och en sommar sen som kommer. Det här senaste halvåret har jag lärt mig massor om hur det kan vara i live...

Så kom julen. Efter en lång, mörk och snålblåsig motvindshöst. Hela december är som en utsökt förrätt. Förväntan byggs upp. Tyvärr för lite musik i år, för tomt och tyst. Men i saknaden växer längtan och drivkraften att förändra. Till nästa jul blir ...

Den här hösten går mot sitt slut. December är vanligtvis en tid jag älskar. Efter några mörka månader går vi in i ljuset, sången och den inre värmen. Den här hösten liknar ingen annan. Minsta möjliga musik betyder minus i tillvaron. Utmaningarna har ...