Så kom den. Första morgonen i juni. Sommarens första skälvande minut,den månad som mer än någon annan andas syrener och liljekonvalj, skolavslutning och den blomstertid. Hopp. Spirande liv. Naturens egen symfoni spelar i dur. Och mitt hjärta brast, därför att juni tillhör en man som inte längre syns. Han lever ovan molnen och vi ser honom inte. Han ser oss, han håller sitt vakande öga över oss. Älskade pappa, fågelnkörens jublande aria strilas som uppfriskande vatten i mina öron. Göken gal i fjärran. Du skulle ha suttit här i en solstol och hjälpt mig känna igen alla sommarens ljud. Du var som eken som gav både stadga och skugga. Men du rycktes ifrån oss och vi står kvar här under solen med alla våra frågor. Vi försöker leva vidare och göra allt vi kan. Men landskapet är för alltid förändrat. Hålet efter dig ekar tomt. Junimorgonen kom så ljus och varm som en påinnelse om ditt sinnelag. En förnimmelse av min barndom.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så efterlängtad! Den väcker oss till liv igen! Våren är här! ...

Underbart! Så kul att fota show! I'm Every woman. Så roligt det ska bli! Scenen väntar! ...

Så går vi in i det nya året. Så nytt, så fräscht och oskrivet! Så många möjligheter och spår! Jag njuter. Så väldigt skönt att ha en vår i sikte och en sommar sen som kommer. Det här senaste halvåret har jag lärt mig massor om hur det kan vara i live...

Så kom julen. Efter en lång, mörk och snålblåsig motvindshöst. Hela december är som en utsökt förrätt. Förväntan byggs upp. Tyvärr för lite musik i år, för tomt och tyst. Men i saknaden växer längtan och drivkraften att förändra. Till nästa jul blir ...

Den här hösten går mot sitt slut. December är vanligtvis en tid jag älskar. Efter några mörka månader går vi in i ljuset, sången och den inre värmen. Den här hösten liknar ingen annan. Minsta möjliga musik betyder minus i tillvaron. Utmaningarna har ...