Har ni sett att det är rönnbärsår i år? Träden är sprängfyllda av höstens mustiga prydnad. Jag älskar att se en sprakande rönn mot en klarblå himmel. Den lyser som jag brukar göra såhär års. Full av kraft, energiskt klar och skön efter en underbar sommar. Men i år känns det inte likadant, jag bävar inför mörkret, dröjer mig kvar i ljuset, slickar i mig allt somrigt som finns kvar som en katt som lapar grädde. Varför är det så? Får man vara trött efter fem veckors semester?

Ja, det får man nog. Kanske kan jag sänka kraven lite, kanske kan jag nån gång få leva utan att vara på topp. Bara vara en liten stund - och sakta känna in hösten. Musiken är min tröst, den är min snuttefilt och vän. Tonerna och rytmerna ska få fylla min kropp och hålla den solvarm ännu ett tag. Den får mig att spritta trots att hjärtat är tungt. Tack för musiken!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så efterlängtad! Den väcker oss till liv igen! Våren är här! ...

Underbart! Så kul att fota show! I'm Every woman. Så roligt det ska bli! Scenen väntar! ...

Så går vi in i det nya året. Så nytt, så fräscht och oskrivet! Så många möjligheter och spår! Jag njuter. Så väldigt skönt att ha en vår i sikte och en sommar sen som kommer. Det här senaste halvåret har jag lärt mig massor om hur det kan vara i live...

Så kom julen. Efter en lång, mörk och snålblåsig motvindshöst. Hela december är som en utsökt förrätt. Förväntan byggs upp. Tyvärr för lite musik i år, för tomt och tyst. Men i saknaden växer längtan och drivkraften att förändra. Till nästa jul blir ...

Den här hösten går mot sitt slut. December är vanligtvis en tid jag älskar. Efter några mörka månader går vi in i ljuset, sången och den inre värmen. Den här hösten liknar ingen annan. Minsta möjliga musik betyder minus i tillvaron. Utmaningarna har ...