Det finns nästan ingenting som jag tycker är så vackert som vitsippsvitt.

En skogsbacke som ett hav av sippor. Som naturens egen tårta översållad med vitsippsströssel. Jag vill absolut inte missa en tur till vitsippornas land. De blommar så kort tid - jag kastar mig på cykeln med kaffe i ryggsäcken och letar upp en plats under ett träd. Där vill jag sitta och titta i flera timmar. Böja mig ner mot marken och känna den fuktiga gröna doften av vitsippa. Som ett lätt, friskt vårregn. Sen cyklar jag hem med vemod i bröstet eftersom jag vet att tiden med sipporna är så kort. Underbart är kort. 

 
  Så mycket gott det finns! Mat är verklligen ett av livets glädjeämnen - och denna helg var inget undatag.

Det började med grillade karréer och rosmarinpotatis i fredags. Igår laxpaj och groddsallad till lunch och Ulrikas smarriga kyckling fylld med mozzarella och soltorkade tomater till kvällen. Idag var det Nettans bananpaj toppad med vaniljglass som tog priset. Vilken njutning! Jag är omgiven av matglada vänner och älskar att äta. Så nu är det väl bara att ge sig ut och springa till veckan...