Direktlänk till inlägg 26 juni 2014
Jag har nog alltid försökt vara duktig. Det är ett sånt där mönster som sitter hårt. Strävat efter att prestera. Visst. Det har lönat sig. Hårt arbete gör ofta det. På senare år har jag ändrat tankesätt. Försökt byta spår i hjärnan. Vara snällare mot mig själv, tänka klokare, hushålla med min unika och dyrbara hjärnkraft. Så kom den stora sorgen och knackade på dörren. Nu har det gått ett drygt halvår sen pappa lämnade jordeytan. Jag har fortfarande sorg, men min hjärna har inte förstått riktigt. Den frågar sig varje dag- vart tog glädjen vägen? Jag ler och skrattar ofta men inuti ligger tårarna på lut hela tiden. Jag vänder ansiktet mot solen men inuti ligger frosten kvar som ett täcke över hjärtat.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
7 | 8 |
|||
9 |
10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 |
|||
16 |
17 | 18 | 19 | 20 |
21 | 22 | |||
23 |
24 | 25 |
26 | 27 | 28 |
29 | |||
30 | |||||||||
|