Så kom den, sista fredagen på semestern. Det var bryggläge och vädret var min vän. Packade matsäcken, böckerna och kameran och åkte ut till mitt paradis. Simmade ut bland näckrosorna och kände hur sommaren fyllde mig i varje simtag. Än är det sommar, än är det tid att stanna och andas in augustiluften, så mättad av eftervärmen från en svensk sommar. Med regn men också med solsken. Kaffet smakade gott och äggmackan - den var gudomlig. En vanlig smörgås men med extra aptit. Känslan i vattnet stannade kvar i kroppen när jag åkte hem. Än säger jag inte adjö till sommaren - men nu väntar en ny tid. Sensommar med jobb - men med dopp mellan varven. På återseende, käraste paradis i världen!

Igår kväll var vi i livfulla Lerbäck. Där på Jenny och Johan Gilles fantastiska teater fick vi sommarens bästa kulturella upplevelse för alla åldrar. Jag säger som vanligt, för det är ju inte första gången vi åkt hem lyckliga inombords efter att ha sett deras föreställningar. Att sitta där intill kohagen, känna dofterna från den lantliga grönskan, höra alla klingande barnskratt och njuta av professionalismen i varje detalj är en tradition vi inte vill vara utan! Dottern satt som klistrad vid sin plats och sög in varje steg som Pippi tog. Jag hoppas och önskar att teaterkursen vi anmält henne till i höst kan förlösa den där ådran som jag ser att hon har. En vacker dag kanske hon står på scenen i Lerbäck, vi får se! Årets Pippi var helt perfekt, och tjejen som spelade henne gjorde det med bravur. Heja heja hela familjen Gille med ensemble, tack för att ni finns!

Glöd är på g igen! KÄndes alldeles underbart att styra bilen mot Kumla och veta att där är de, alla älskade Glödbruttor. Som vi längtat! Och måste faktiskt säga att det första trevande repet med de nya danserna kändes helt ok. Nu har vi förstått att vi kan dansa, nu är vi inte rädda utan taggade. Och det är ju till stor del dansAnnas förtjänst. Denna superproffsiga och otäckt smidiga koreograf som coachar oss. Hurra!