Ibland får jag för mig att jag lever i fel tid.

I det härturbosamhället där allt som räknas är prestation och miljon blir det allt svårare att fånga dagen. Istället är det tidspressen, kraven på allt som måste hinnas som fångar dig. Den som vill stanna och titta på blåsippor är en nörd, en kvarleva från en tid som inte längre finns.

Eller? Är det kanske helrätt att brygga sitt kaffe och gå ut i skogen, beundra naturen som återigen bjuder oss på vårens fägring?

Jag mår inte bra av att tvingas skära ner på själva livet, de små stunderna som gör det värt att leva. Och jag är övertygad om att det är vad vi alla behöver.

Hjärnan behöver få andra intryck än vid datorn. Gå ut i skogen och njut av det blå havet som väntar dig! Jag har bestämt mig, än en gång för att livet är större än att bara sitta vid en dator. Blåsipporna väntar på mig...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så efterlängtad! Den väcker oss till liv igen! Våren är här! ...

Underbart! Så kul att fota show! I'm Every woman. Så roligt det ska bli! Scenen väntar! ...

Så går vi in i det nya året. Så nytt, så fräscht och oskrivet! Så många möjligheter och spår! Jag njuter. Så väldigt skönt att ha en vår i sikte och en sommar sen som kommer. Det här senaste halvåret har jag lärt mig massor om hur det kan vara i live...

Så kom julen. Efter en lång, mörk och snålblåsig motvindshöst. Hela december är som en utsökt förrätt. Förväntan byggs upp. Tyvärr för lite musik i år, för tomt och tyst. Men i saknaden växer längtan och drivkraften att förändra. Till nästa jul blir ...

Den här hösten går mot sitt slut. December är vanligtvis en tid jag älskar. Efter några mörka månader går vi in i ljuset, sången och den inre värmen. Den här hösten liknar ingen annan. Minsta möjliga musik betyder minus i tillvaron. Utmaningarna har ...