Det var sista kvällen på Londonresan. Vi var hungriga, sugna på nåt riktigt gott. Barnen mindes den italienska restaurangen där vi var två kvällar på raken sist vi var i London. Då reste vi med goda vännerna och alla åtta föll för den lilla krogens charm. Den godaste Spaghetti i stada hade de och en ägare som bjöd på sig själv. Kunde vi hitta dit? Notting Hill var stadsdelen och darlingen som är den bästa på att hitta mindes rätt. Barnen blev glada och vi också. Det är nåt särskilt med smultronställen. Favoritfåtöljen hemma, en särskild bokhandel eller en brygga vid barndomens sjö. De säger mig något om vem jag är och vem jag vill vara. De låter min vardag få glittra eftersom känslan de skapar i hjärtat är av rent guld.

Ibland kan det kännas som om allt står still. Som om man fastnat med fötterna i djup lera och det inte hjälper hur man än kämpar för att ta sig vidare. När man är sänkt av ett virus eller en sorg eller nåt annat som vill ockupera ens hjärnas rum och måla det dyrbara stället svart är det lätt att tänka så. Tro att det man gör inte spelar nån roll. Men ikväll satt jag en stund vid datorn. Gick in på bloggen och såg till min glädje att jag fått 71 nya kommentarer! Insåg när jag tittade lite mer noggrannt att jag missat att svara på alla dessa som kommit in sen jag startade bloggen. Lena, Siw och alla ni andra som tagit er tid att svara och tycka, tack! Kan inte nog säga hur GLAD jag blev. Plötsligt kände jag att det där inlägget som jag gör då och då faktiskt kanske betyder något för någon- trots allt. Jag kände mig lika lätt om hjärtat som på läktaren bredvid sonen när vi såg Chelsea möta Norwich. Och så tänkte jag att så länge bollen hålls i rullning och spelarna rör sig pågår matchen. Och så länge matchen pågår kan det bli mål!

Pratade med min syster idag. Hon är precis som jag en naturnjutare som lever med växlingar i väder och årstid. - Många klagar över regnet, men jag tycker att det är så vackert nu, så grönt, sa hon.
Har också noterat en del gnöl och gnäll över regnet den senaste tiden. Det är så skönt att få höra någon uttala tvärtomfraserna, någon som ser det som gnällspikarna missar. Det förunderligt gröna, som frodas och glittrar ännu klarare i vattendropparna.

Pratade med min syster idag. Hon är precis som jag en naturnjutare som lever med växlingar i väder och årstid. - Många klagar över regnet, men jag tycker att det är så vackert nu, så grönt, sa hon.
Har också noterat en del gnöl och gnäll över regnet den senaste tiden. Det är så skönt att få höra någon uttala tvärtomfraserna, någon som ser det som gnällspikarna missar. Det förunderligt gröna, som frodas och glittrar ännu klarare i vattendropparna.