Direktlänk till inlägg 22 januari 2014
Är det fult att grubbla? Är man betraktad som konstig då? Att ställa sig själv de stora frågorna? Vem är jag? Vad vill jag? Vart är jag på väg?
Själv tycker jag inte det. När man hamnar i kris är det naturligt. Ordet kris betyder till och med utveckling.
Nu har jag rest mig. Jag står upp, jag går, springer och åker skidor. Och som jag njuter av att vara i rörelse. Jag har siktet inställt mot nya spår. Men det tar tid, det måste få ta tid att göra upp nya spår i hjärnan. Om det är lätt? Nej, det finns ingen förändring som är enkel. Men det går sakta. Och det går framåt! Jag är väldigt stolt över att ha tagit mig igenom den tyngsta passagen hittills i mitt liv. Det har gjort mig både starkare och ömtåligare. Och du- egentligen är det väl konstigt att vi inte grubblar lite mer på de riktigt stora och viktiga frågorna utan istället ofta fastnar i detaljer! Och att den som funderar ofta får stämpeln "tänkare"!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
11 |
12 | |||
13 |
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|