Oktober har blivit bröstcancermånaden. Såg Regina Lund imorse på TV4 nyhetsmorgon berätta om den tuffa kampen mot sjukdomen. Starkt, modigt och gripande! Ända sedan jag intervjuade henne för många år sedan har jag gillat henne. En ödmjuk, kärleksfull och egensinnig kvinna med en skörstark utstrålning. Nu är min beundran inte mindre. Men idag har vi i Glöd haft fokus på de cancerformer som drabbar barn. I Kumla arrangerade Studiefrämjandet en eftermiddag med lokala artister för barncancerforskningen. Trivsamt och välbesökt, en bra mix av dragspel, gitarrister, körsång och så vi. Drygt 5000 fick vi in! Det känns mycket bra!

Vilken lycka att få gå på sitt livs första hockeymatch! Känsla helt enkelt!

Vi sitter och väntar, syrran och jag. Övriga familjen har varit på hockey och vi i Ånnaboda. Inte alls dumt att knalla runt sjön, titta på de mer lugna grå och orange kulörerna och sitta ner i huset vid sjön och fika. Man tänker så bra där, man hittar orden i samtal om stort och smått. Nu sitter vi och väntar på pizzaleveransen från hockeygänget. Ska bli mysigt och gott!

Lite sent omsider men efterlängtad! Julrepetitionerna började igår. Vi var hemma hos Anna, stearinljusen brann och det värmde i bröstet. Jul jul strålande jul, åh vad skönt det känns att vara en Glödtjej och få sjunga hela hösten. Innerliga och varma sånger, riviga och fartfyllda låtar. Glöds musikaliska gottepåse har nåt för alla till jul!

Hade tänkt simma idag. Packade väskan och drog iväg. När jag åkte längs åkrar där solen glittrade i stubben och glänste i röda, gula och orange träd, då skrek kroppen "nej!"
Är du inte klok, människa? Gå in och träna idag när hela naturen strålar som en betagande skönhetsdrottning? Jag lyssnade. Vände. Bytte om. Gav mig ut. Tror du jag ångrade mig?

Två steg fram och ett tillbaks. Så ser livet ut för tillfället. Tydligen ska det inte vara enkelt. Efter ytterligare en vända in till USÖ hoppas vi nu på att det ska bli lugnt en tid. Att vi ska få sova lugnt, att barnen ska må bra- och att vi själva kan få andas en liten stund. Fördelen med vår situation är att man lär sig bry sig om vad som är det viktiga. Resten skiter vi blankt i. Hälsan överglänser allt annat- och särskilt när det gäller våra dyrbara barn.

Jag sprang! Flöt fram! Drack den krispiga höstluften törstigt. Vilken känsla i löpspåret ikväll! Och bakom låg två bodyguards, mannen och grannen...

Den här bilden på näthinnan kommer jag att somna med idag...min brygga i höstskrud!