Det var inte igår vi var på bio, systrarna och jag. Men nu har vi varit på en film som kom att etsa sig fast av flera skäl. Monica Z är ett kvinnoöde att fundera kring. Sångerskan och aktrisen som inte lämnar någon oberörd oavsett kön. Känslan, timingen, närvaron. Bedårande uppenbarelse. Melodierna, texterna, eviga låtar att älska. Miljöerna, kläderna, frisyrerna, vilken fest för ögat! Men också svärtan, tragiken i att hon valde flaskan och försummade sitt barn i jakten på bekräftelse. Jag tycker att Edda Magnason är skrämmande lik Monica i rollen. Men jag vet att söstra mi, Åsa Medin, tolkar henne ännu bättre. Ser fram emot din kväll på Sparbanksbörsen, Åsa! Nu har vi alla rätta känslan!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så efterlängtad! Den väcker oss till liv igen! Våren är här! ...

Underbart! Så kul att fota show! I'm Every woman. Så roligt det ska bli! Scenen väntar! ...

Så går vi in i det nya året. Så nytt, så fräscht och oskrivet! Så många möjligheter och spår! Jag njuter. Så väldigt skönt att ha en vår i sikte och en sommar sen som kommer. Det här senaste halvåret har jag lärt mig massor om hur det kan vara i live...

Så kom julen. Efter en lång, mörk och snålblåsig motvindshöst. Hela december är som en utsökt förrätt. Förväntan byggs upp. Tyvärr för lite musik i år, för tomt och tyst. Men i saknaden växer längtan och drivkraften att förändra. Till nästa jul blir ...

Den här hösten går mot sitt slut. December är vanligtvis en tid jag älskar. Efter några mörka månader går vi in i ljuset, sången och den inre värmen. Den här hösten liknar ingen annan. Minsta möjliga musik betyder minus i tillvaron. Utmaningarna har ...