Det var inte igår vi var på bio, systrarna och jag. Men nu har vi varit på en film som kom att etsa sig fast av flera skäl. Monica Z är ett kvinnoöde att fundera kring. Sångerskan och aktrisen som inte lämnar någon oberörd oavsett kön. Känslan, timingen, närvaron. Bedårande uppenbarelse. Melodierna, texterna, eviga låtar att älska. Miljöerna, kläderna, frisyrerna, vilken fest för ögat! Men också svärtan, tragiken i att hon valde flaskan och försummade sitt barn i jakten på bekräftelse. Jag tycker att Edda Magnason är skrämmande lik Monica i rollen. Men jag vet att söstra mi, Åsa Medin, tolkar henne ännu bättre. Ser fram emot din kväll på Sparbanksbörsen, Åsa! Nu har vi alla rätta känslan!