Det är Brolle night i Pålsbodaparken. Vilken nostalgi, vilken hit en sommarkväll i juli! Mormor, Frida och jag smög förbi och spanade på vrålåk, festglada människor och myggor. Dottern undrade varför vi inte skulle gå in. Lilla vän, om några år så är det din tur!

En del människor är nattugglor. Inte jag. När alla andra sover i huset smyger jag upp, sätter på mitt kanelkaffe och tar med mig min stora röda kopp. Sen slår jag mig ned på altanen. Solen stiger högre och högre, himlen så blå och vinden sjunger sin schlager om sommaren. Dagen som en oskriven krönika. Sjön som väntar. Vilken känsla! Träet mot mina bara fötter. Njutning!