Sitter på tåget, på väg till huvudstaden. Ska på skrivarkurs idag, få påfyllning i att skriva populärvetenskapligt. Det känns lyxigt att få mer kunskap, få fördjupa sig! Och så få en liten dos av Stockholm, staden som min kära mamma planterade i mig redan som liten. Minns våra tågresor dit, förväntan, räksalladen på Åhlens, byxaffären i tunnelbanan, Buttericks och mjukglassarna. Människor i strömmen, folklivet, hötorgets blomsterprakt. Intryck och avtryck. Dofter, ljud. Huvudstaden i mitt hjärta.

En bokälskare som jag njuter kopiöst av att fynda böcker. Gärna på Erikshjälpen eller Bra och Begagnat, det höjer bara känslan! Massor av olika sorter och jag får gå där och spana, vad ska jag hitta denna gång? Kolla helgläsningen! Om vårt abnorma sockerintag, om vad sockerstinn mat gör med våra kroppar, om sockerberoende och avgiftning. Väldigt skrämmande men intressant! Fick flera tankeställare!

Han heter Bosse. Han är min! En påskafton för 21 år sedan korsades våra vägar. Sen dess har vi haft varandra. Min darling, mitt bollplank, mitt stöd. Är väldigt tacksam för att jag har honom. Vår resa har gjort oss tajta. Regn och sol längs vägen. Kärlek tål skiftande väder. Kärlek mår gott av omvårdnad. I helgen var det bara vi!

Lördagsmuggarna. Sitta- i soffanmuggarna. Vakna långsamtmuggarna. Mysa med TV4- morgonmuggarna. En del saker älskar man bara. De sprider trivsel. Vardagskompisar. Blir glad av att se dem!

Åh, vilken mysig eftermiddag vi fick! Frida, Klara och jag fick hälsa på hos Jeanette och grabbarna i "Bullerbyn". Vi fick hålla i lammungarna, snusa på dem, prata med dem och skratta lite åt alla deras ljud. Och sen fick vi morsa på islandshästarna och klappa dem. Så roligt! Tack snälla Nettan, ni gjorde våran dag!!

Vissa dagar är det roligare än andra att vara informatör. Som idag. En kär medarbetare ska snart gå i pension trots att ingen kan fatta det, han ser likadan ut som när jag började på arbetsplatsen. Han är väldigt klok och jag gillar honom verkligen. Så idag är min uppgift att fånga hans yrkesliv på papperet. Sätta hans historia på pränt. Vi får några trivsamma timmar på ett fik. Frågor och svar. Tänk att ett yrkesliv går så fort! Lite sentimentalt och sorgligt känns det. En person som jag uppskattar ska dra sig tillbaka. Jag har sagt att jag kommer att sakna honom och jag hoppas att han ska sakna mig. För då har ju vår gemensamma resa betytt något. Det är också det han kommer fram till i summeringen, att det är möten med människorna längs vägen som fastnar. Det roliga vi upplevt tillsammans. Det tar jag med mig från vårt samtal, en än starkare tro på att möten är en huvudingrediens i livet.

Blev inspirerad av mamma idag. Hon skulle laga lite nya maträtter tänkte hon. Häromdagen fick jag en vårgrön, supergod ärtsoppa av henne. Ikväll gjorde jag därför pizza på några nya ingredienser. Vad sägs om kvarg, salami, cashewnötter och granatäpple? Gott!

Jag har en kompis. Vi är ganska lika när det gäller mycket, har ungefär samma värderingar och älskar att röra på oss ute i naturen. Gärna tillsammans. Men en sak skiljer oss åt, aprilkänslan. Min kompis tycker inte om den månaden, det är inte hennes tid på året. Och jag som älskar den. Tiden när allt finns framför oss. Blåsippans tid. Vissa år när värmen kommer tidigt kanske till och med en tid för vitsippornas strössel. När spåret där jag brukar springa förvandlas till en saga i vitt och vårgrönt. När det är så vackert att jag bara vill fortsätta springa, varv efter varv, för att verkligen ta in det som mina ögon inte kan se sig mätt på. I år har april inte öppnat upp mitt hjärta än. Det är för kallt, kylan låser in mina sinnen i sitt frysta fack. Det plågar mig, för i den vintertrötta kroppen bor en vild och vacker vårAnnika som vill ut på grönbete. Hon längtar till en skog som doftar, till bryggan vid sjön som gått upp. Dit ska jag ta med mig min kompis. Där ska vi sitta med en kaffekorg och lyssna på vågorna mot träet. Men det blir nog inte förrän i maj om vårsolen vågat sig hit då.