Det är natten mot söndag. Ligger vaken och låter tankarna snurra. Hjärnan är ett hjul som inte stannar fastän kroppen är krossad. Den omtumlande showlördagen är fortfarande med mig, surfar på vågor av adrenalin och endorfin. Hade ont överallt när jag vaknade imorse. Men lyckokänslan efter en helt fantastisk dag och kväll är starkare än smärtan i fötter och höfter. Allt stämde, från det att vi klev in på scenen kl 8 på morgonen tills vi klev av den med packning och allt vid 21.30 Och när vi provade ljudet fick jag tårar i ögonen, det var SÅ bra! Att repa igenom föreställningen två gånger innan gav oss råg i ryggen. Hur det än är så reagerar kroppen på spänningen, och det accelererar fram tills det börjar. Sen brukar det släppa. För mig släppte det efter Edith Piaf. På andra repet tappade jag plötsligt texten. Inte så kul! Men då gäller det att tänka på det positiva, att det var bättre att det hände då än i skarpt läge. Så efter det kritiska numret kunde jag njuta. Och jag kände att alla Glödbrudar och bandet njöt hela kvällen. Det här vill vi göra igen! Makalöst! Nu kan jag nog sova. Det är ingen fara att vara vaken nån timme då och då. Det får man ta efter en sån helg! Tänker på mormor och farmor, de var med mig hela föreställningen och särskilt i det ögonblick när man står och väntar på att få gå ut på scenen. Då kände jag deras närvaro. Det gav mig styrka att kasta mig ut.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så efterlängtad! Den väcker oss till liv igen! Våren är här! ...

Underbart! Så kul att fota show! I'm Every woman. Så roligt det ska bli! Scenen väntar! ...

Så går vi in i det nya året. Så nytt, så fräscht och oskrivet! Så många möjligheter och spår! Jag njuter. Så väldigt skönt att ha en vår i sikte och en sommar sen som kommer. Det här senaste halvåret har jag lärt mig massor om hur det kan vara i live...

Så kom julen. Efter en lång, mörk och snålblåsig motvindshöst. Hela december är som en utsökt förrätt. Förväntan byggs upp. Tyvärr för lite musik i år, för tomt och tyst. Men i saknaden växer längtan och drivkraften att förändra. Till nästa jul blir ...

Den här hösten går mot sitt slut. December är vanligtvis en tid jag älskar. Efter några mörka månader går vi in i ljuset, sången och den inre värmen. Den här hösten liknar ingen annan. Minsta möjliga musik betyder minus i tillvaron. Utmaningarna har ...