En overklig dag har nått kväll. Sitter och försöker känna efter hur det är - men kan inte riktigt svara.

Anspänningen och ansträngningen börjar släppa. Jag klarade att hålla fokus i kapellet - mycket tack vare att jag kände mig så trygg med min musiker. Klippan Magnus var på plats och hans professionalism smittade av sig.

Dagens huvudperson fick en oerhört vacker begravning. Skogen var temat, rönnbär, kantareller, flugsvamp och granbarr täckte kistan och borden. När Magnus spelade A whiter shade of pale som var ingångsmusiken kände jag en enorm vila. Kunde blunda och bara vara ett med musiken. Däri ligger en kraft som går på allt annat. Tänkte också på farmor och mormor i den stunden, kände att de fanns med mig. Rösten bar och jag fokuserade på de blå bergen genom det vida panoramafönstret. Nu skulle det sitta fint med en öppen spis eller ett varmt bad, är trött och ganska frusen. Men ändå glad någonstans över att jag klarade uppdraget. Kommer att somna tacksam.

I somras skulle Lena och jag ta en promenad i Karlslunds vackra lunga. Då sprang vi på vår Glödsyster Malin som är en flitig joggare. Två sköna görna bönor fick posera för en envis fotograf. Dt gjorde de så gärna för min skull!

Vi hade fotbollsavslutning i lördags. Mannen och jag tog på oss att ordna femkamp för tjejerna.

Som avslutande gren fick de pricka honom med gräddtallrikar. Ni må tro att temperaturen steg i gänget!

- Mamma, det här var roligt! sa dottern flera gånger. Ja, visst var det! Helt klart värt det, lite grädde och lyckan är gjord!