Denna ljuva försommartid, så grönt och skönt det är där ute! Fåglarna kvittrar i arla morgonstund och lockar den tröttaste människa ur sömnens varma famn att vakna och undra - är det dags att gå upp nu?

Men var är solen? LÅnghelg och allt, stora och små gottar sig åt lediga stunder och hoppas att få en plats i solen.

Sträcka ut sig, loj som en katt och lapa sol och värme till en vinterblek kropp och själ. För mig är den här tiden en längtan efter liljekonvaljer. Ingen annan blomma rymmer mer känslor och minnen än liljekonvaljen. Den som vi åkte ut och plockade, pappa och systrarna och jag till mors dag. Eller om det var en kylig vår, till skolavslutningen. Små spröda buketter med en ljuv och underbar doft som för mig tillbaka till tiden när Annika var10 år. När jag traskade omkring i skogen intill sjön och plockade en egen bukett. Blundade och drog in den lyxiga doften av försommarblom.