På hösten kan man plocka tranbär. De växer ute i myrarna, ligger dolda som stora röda lingon under grönskan i mossens tuvor. Ska du se dem måste du stilla dig, sjunka ned i mossan och gräva ett steg till. Det räcker inte att bara skrapa på ytan, då hittar du inte det du söker. Jag är inte förvånad över att så få människor plockat tranbär.

De flesta har inte tid eller förmåga att se djupare än till sina egna skor - och då missar de ju en massa information som ligger dold i nästa lager. Men de som verkligen bemödar sig om att gå ett steg djupare får en annan synbild - och kan gå hem nöjda med sin skörd.   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så efterlängtad! Den väcker oss till liv igen! Våren är här! ...

Underbart! Så kul att fota show! I'm Every woman. Så roligt det ska bli! Scenen väntar! ...

Så går vi in i det nya året. Så nytt, så fräscht och oskrivet! Så många möjligheter och spår! Jag njuter. Så väldigt skönt att ha en vår i sikte och en sommar sen som kommer. Det här senaste halvåret har jag lärt mig massor om hur det kan vara i live...

Så kom julen. Efter en lång, mörk och snålblåsig motvindshöst. Hela december är som en utsökt förrätt. Förväntan byggs upp. Tyvärr för lite musik i år, för tomt och tyst. Men i saknaden växer längtan och drivkraften att förändra. Till nästa jul blir ...

Den här hösten går mot sitt slut. December är vanligtvis en tid jag älskar. Efter några mörka månader går vi in i ljuset, sången och den inre värmen. Den här hösten liknar ingen annan. Minsta möjliga musik betyder minus i tillvaron. Utmaningarna har ...