Dan före dopparedagen. En stressens dag för några av oss. Allt ska vara klart och då slår pulsen hårt, ett jagat hjärta, alla måsten trycker i bröstet. Sen är vi några som inte orkar med julen i år, inte könner att vi räcker till, pengarna finns inte, arbetslösheten eller sjukdomen lägger sig som en skugga över hela livet. Kommersen och reklamen som följer i dess spår blir en hånfull röst som spyr ut marknadens visa. En del av oss sörjer. Kroppen är tung som en gråsten, tårarna bränner bakom ögonlocken. Vår älskade finns inte med oss i år. Eller - relationen har spruckit och drömmen med den.

Hemma hos mig är det tidigt morgon. Tyst i huset. Jag tänder ljusen i fönstret och tänker på er. Ni som idag sitter och undrar "Hur ska jag orka?" Jag önskar er att ni nån gång under helgen ska få känna ro i själen. Jag önskar alla - om inte en fröjdefull jul - så en stund av frid. Lugn. Hopp. Var rädda om er därute i decembermörkret!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så efterlängtad! Den väcker oss till liv igen! Våren är här! ...

Underbart! Så kul att fota show! I'm Every woman. Så roligt det ska bli! Scenen väntar! ...

Så går vi in i det nya året. Så nytt, så fräscht och oskrivet! Så många möjligheter och spår! Jag njuter. Så väldigt skönt att ha en vår i sikte och en sommar sen som kommer. Det här senaste halvåret har jag lärt mig massor om hur det kan vara i live...

Så kom julen. Efter en lång, mörk och snålblåsig motvindshöst. Hela december är som en utsökt förrätt. Förväntan byggs upp. Tyvärr för lite musik i år, för tomt och tyst. Men i saknaden växer längtan och drivkraften att förändra. Till nästa jul blir ...

Den här hösten går mot sitt slut. December är vanligtvis en tid jag älskar. Efter några mörka månader går vi in i ljuset, sången och den inre värmen. Den här hösten liknar ingen annan. Minsta möjliga musik betyder minus i tillvaron. Utmaningarna har ...