Vad gör du när du är trött?

Idag var jag så trött när jag kom hem att det värkte i kroppen.

Provade spikmattan, läsa en stund, sova en stund, laga nåt gott att äta,mysa med barnen och jogga i en skog som var sprängfylld av grönska.

Nu är jag piggare. Då är det dags att krypa ned i sängen igen.

Annars är väl massage det skönaste som finns när musklerna är utschasade.

Ska önska mig det.

Tidernas lördag väntade! Först spelning med Glöd på Bröstcancerföreningens jubileum. Vi svidade om till 60-talsbruttor och var festens hemliga inslag.

Jättekul spelning med en publik som var med på noterna och sjöng med i alla sånger.

Sen bytte vi om till Village People och smög oss fram till vår körledares 30-årsparty. Drog på YMCA på hösta volym och tågade in i trädgården. Tror att hon blev förvånad och nöjd. Själva hade vi otrooligt roligt! Hur kul är det inte att klä ut sig!!! Ju galnare desto bättre! Dessutom var låten passande att skriva om texten på. En höjdare helt enkelt.

  
Fredagen kom som en befrielse. Solen sken, det blev sommar igen och jag tog med mig en skock barn och åkte till parken. Syrenerna doftade, barnen lekte och jag började varva ned. Härliga timmar tillsammans, alla var med på noterna.

Promenad längs ån och sen hem till grillad kyckling och haloumi.

Rätt som det var satt vi vi kompisarnas badtunna under en bar himmel.

Underbart.

Det var en kväll i maj. Några år sen nu. Men vi var på jobbresa till Skåneland min arbetskamrat Cecilia och jag. Skulle besöka Alnarp och lära oss om deras trädgårdsterapi. På kvällen drog vi över till den danska huvudstaden och njöt av en skön försommarkväll i folkvimlet. Älskar den stan! Liv och lust och j-ar anamma. Ingen som ber om ursäkt för sin existens. Hur som helst - det var en härlig resa - jag tror jag varken förr eller senare har upplevt en tågresa så kort som då. Klart - vi snackade ju oavbrutet. Så är det om man umgås med Cecilia, det finns massor att prata om. Nu har den sköna tjejen dragit vidare i livet till en annan arbetsplats, där är det fullt ös mest hela tiden. Saknar dig, C, men jag hoppas och tror att du är i ditt esse där du är nu. Kram!

 
Världen är full av det ytliga, av ytor utan innehåll. TYcker att det känns som om på bilden. Kan inte låta bli att tänka på det när jag är inne på "den där ansiktsboken" som någon kallade den. TYcker att det är fascinerande med alla dessa statusuppdateringar. "Nu är jag där och sippar på det här" eller "Nu åker vi dit och har det så underbart". Det är väl inte fel att leva gott och ha det bra - men varför måste vi redovisa det för omvärlden varje kvart? Och varför måste vi signalera lycka och lyckat hela tiden när livet faktiskt är en blandning?

Vad uppfriskande det skulle bli om jag fick läsa statusuppdateringar som verkligen berättar hur det kan vara. Kommer att tänka på en dikt jag skrev för ett antal år sedan, den är aktuell än idag:

Fasaden

Skalet är perfekt

Ytan är så putsad

Det är fantastiskt

vad det glänser!

Ja, tänk bara

vilken människa!

Hon kan verkligen vara glad

som har en sådan glans

en sådan utsökt yta

Lyckans skal!

Cykel är ett underskattat fordon. Att glida fram och känna alla dofter av syren, magnolia och andra blomster som nu prunkar är obetalbart. Se intressanta små dramer utspela sig i naturen. Höra fågelkören som sjunger fyrstämmig kör utanför. Helt gratis. Dessutom nyttigt och beroendeframkallande. Glömmer aldrig en cykeltur Hemjärden runt för ett antal år sedan. Det var i maj månad, tillsammans med några arbetskamrater. Vi var ute ett antal timmar och bara njöt av allt det vackra. Tog en paus på en brygga och satt där och snackade. Det goda samtalet infann sig. En mysig stämning som uppträder med människor man trivs med.  Är man nyfiken på livet och intresserad av människor finns det många guldkorn att samla i stunden. Då när man fångar ögonblicket. Som där på bryggan. Jag är rädd om de stunderna, samlar på dem som smultron på ett strå.

Ett möte. En stund tillsammans här på jorden.

 
Som en massage för själen. Så funkar skrattet. Oerhört befriande helt enkelt - och jag älskar att ha ett jobb där vi skrattar mycket och ofta.

Helt vansinnigt kul hade jag faktiskt igår kväll. Men än så länge är det hemligt vad vi skrattade åt, vi körtjejer som träffades en vanlig måndag i grådaskväder.

Lovar att berätta så fort jag kan, men än så länge är locket på.

Måste också tipsa om den sjuka boken "Hunraåringen som klev ut genom fönstret och försvann". Jag är svag för absurd humor, de oväntade galenskaperna som man inte förväntar sig. Som i TV-programmet "Pensionärsjävlar" som vänder på begreppet gammal och vad man tillåts göra efter 65 utan pardon. Lovely!

Det är så skönt att landa i bloggen. Där kan jag få reflektera fritt.

I jobbet är det mycket textskrivandet. Också kul. Men man behöver vara fri i tanken emellanåt. Det känns som att mentalt befinna sig på bryggan. Få sjunka ned och följa vågorna som kommer och går. Det är återhämtning. Precis som de coola kamelerna gör. Vilar ett slag. Laddar för nya insatser.