I morse sprang jag genom min barndomsby. På den slingrande byavägen, förbi små röda hus och blommande fruktträd. Blev varm och lite lättare till sinnet.

Målet var att få komma ner till bryggan, den enda.

Där nere var det lugnt. Solen glittrade i vattnet. Tog av mig strumporna och doppade fötterna. Övervägde att doppa hela mig - men det var för kallt.

La mig ner och kikade upp mot himlen. Då gal göken. Vårens första, i maj månad, i min barndoms by. Det vara bara så skönt att höra!